Helt äpple, jättejobbigt att ta bort kärnhus och dela i klyftor. Men....Om jag har möjlighet klyftar jag alla äpplen jag äter. Jag tror att det är en skada från min tid som dagisvikarie, där en hel del tid går åt till just äppelklyvning - det är frukost och samling och lunch och mellanmål. Man inser liksom hur mycket godare det är att äta när man slipper slabba och bita runt för att undvika kärnhus. När jag tar med min äpplen någonstans tar jag ofta med dem i bitar i en plastpåse, så blir det nästan som godis (nej jag anser inte att frukt och godis är samma sak, men man kan ju lura sig själv litelitegrann ibland). För ett par veckor sedan skulle vi inhandla en stektermometer och eftersom jag hade en del pengar kvar på ett jättegammalt presentkort på Inspiration styrde vi stegen dit. Vi hittade vår termometer - och jag hittade min äppelklyftare! Den kärnar ur och klyftar i åtta perfekta klyftor på cirka en sekund - amazing! Enda kravet är att äpplet ska vara lagom stort, vilket jag upptäckt att de allra flesta äpplen är (förutom de jättestora och jättetjocka). Nu är vi bästa kompisar, äppelklyftaren och jag.
... ett lätt tryck och finfina klyftor på ett kick!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar